Riskanalys

Den kedja av modellberäkningar och analyser som är kärnan i detta projekt har skapat en möjlighet att redovisa variationen i de konsekvenser som kan uppstå vid olika översvämningsscenarier. För fallstudien Falkenberg har detta gjorts på ett detaljerat sätt för en översvämningshotad sträcka av Ätran uppströms Tullbron i de centrala delarna av staden.

De flödesscenarier för Ätran som tagits fram i projektet användes för att beräkna konsekvenser för sträckan uppströms Tullbron, bland annat byggnader, boende, vägar och vissa samhällsfunktioner. Variationen i vattennivå redovisas utifrån fyra olika dimensioner:

  1. Två olika klimatscenarier
  2. Modellensembler (representerade av minvärde, 25%-percentil, median, 75%-percentil, maxvärde)
  3. Återkomsttider (100 år och BHF)
  4. Tidpunkt (nutid, år 2100)

BHF står för beräknat högsta flöde och är egentligen ingen återkomsttid, men detta flöde motsvarar enligt SMHI en återkomsttid på mer än 10 000 år.

Variationen av vattennivåer visade att medan dagens hundraårsflöde inte påverkar Ågatan nämnvärt innebär ett 100-årsflöde år 2100 att vattennivån täcker Ågatan och börjar påverka omgivningen (Figur 2). För BHF blir effekten betydligt större.

Variation i vattennivå strax uppströms Tullbron utifrån olika återkomsttider (100 år respektive BHF), tidpunkter (nutid, respektive år 2100), modellansatser och klimatscenarier (SMHI RCP8.5 respektive GU) och modellensembler (i boxdiagrammet: min, 25-percentil, median, 75-percentil, max). Markeringen av en människa i figuren visar ungefärligt höjden på en person av normallängd som står vid Ågatan 15.
Figur 1: Variation i vattennivå strax uppströms Tullbron utifrån olika återkomsttider (100 år respektive BHF), tidpunkter (nutid, respektive år 2100), modellansatser och klimatscenarier (SMHI RCP8.5 respektive GU) och modellensembler (i boxdiagrammet: min, 25-percentil, median, 75-percentil, max). Markeringen av en människa i figuren visar ungefärligt höjden på en person av normallängd som står vid Ågatan 15.
Figur 2. Översvämningsytor för tre olika återkomsttider vid år 2100, utifrån ett kraftigt utsläppsscenario (RCP8.5) och med en framtida 100-årsnivå i havet som randvillkor.
Figur 2. Översvämningsytor för tre olika återkomsttider vid år 2100, utifrån ett kraftigt utsläppsscenario (RCP8.5) och med en framtida 100-årsnivå i havet som randvillkor.

Utbredningen av översvämningar i dagens klimat visar att det krävs mer än 200-årsnivå för att få en betydande påverkan. I framtidens klimat blir det betydande utbredning redan vid en 100-årsnivå (Figur 2). Med ytterligare flödesökning börjar sedan bebyggelse påverkas.

Figur 3: Ågatan i Falkenberg. Foto: Lars Nyberg
Ågatan i Falkenberg Foto: Lars Nyberg

För att kunna illustrera styrkan i att ha mått på spridningen från olika klimatmodeller visas en specifik konsekvens i Figur 3. Med stigande nivåer berörs en allt större yta av radhusbebyggelsen på Ågatan. Diagrammet visar mer specifikt den area på bostadsbyggnader som ”står under vatten” vid olika vattennivåer (intersektion mellan byggnadsyta enligt fastighetskartan och översvämmad yta enligt NNH).

Figur 4: Översvämmad yta av radhusbebyggelse längs Ågatan vid ensemblemodellering av BHF i Ätran. Ytmåttet (y-axeln) representerar en intersektion mellan byggnadsyta enligt fastighetskartan och framtagna översvämningsscenarier.
Figur 3: Översvämmad yta av radhusbebyggelse längs Ågatan vid ensemblemodellering av BHF i Ätran. Ytmåttet (y-axeln) representerar en intersektion mellan byggnadsyta enligt fastighetskartan och framtagna översvämningsscenarier.

Ett test för att jämföra modellansatser från Göteborgs universitet respektive SMHI (Figur 4) visade på relativt begränsade effekter i utbredning och konsekvens. SMHI/RCP8.5 (scenario 2) har ett väsentligt högre BHF-flöde men på grund av topografin i närområdet blir utbredningen endast marginellt större.

För att visa variationen av utbredning inom en ensemble valdes SMHI/8.5, 100-årsflöde år 2100 (Figur 5). Spridningen inom ensemblen åskådliggörs tydligt i variationen i utbredning, men redan det lägsta flödet leder till en påtaglig översvämning vid Ågatan.

Figur 5 Jämförelse av översvämningsutbredning beräknad med metod från GU (scenario 1) respektive från SMHI/RCP8.5 (scenario 2). Figuren visar utbredningen år 2100 vid ett 100-årsflöde i Ätran och med en framtida 100-årsnivå i havet.
Figur 4 Jämförelse av översvämningsutbredning beräknad med metod från GU (scenario 1) respektive från SMHI/RCP8.5 (scenario 2). Figuren visar utbredningen år 2100 vid ett 100-årsflöde i Ätran och med en framtida 100-årsnivå i havet.
Figur 6: Översvämningsutbredning för minvärde, median och maxvärde i modellensemblen SMHI/RCP8.5. Figuren visar utbredningen för år 2100 vid ett 100-årsflöde i Ätran och med en 100-årsnivå i havet som randvillkor.
Figur 5: Översvämningsutbredning för minvärde, median och maxvärde i modellensemblen SMHI/RCP8.5. Figuren visar utbredningen för år 2100 vid ett 100-årsflöde i Ätran och med en 100-årsnivå i havet som randvillkor.