Framtida flöden, vattennivåer och översvämningar

I det praktiska klimatanpassningsarbetet är ofta inte själva klimatförändringen, d v s hur mycket temperaturen eller nederbörden ökar den mest relevanta informationen, utan vilka effekter detta får för kommunen. Beroende på det geografiska läge påverkar även havsnivån eller en insjöns vattenstånd roll för översvämningshotet från ett vattendrag. I detta kapitel sammanfattar vi resultaten från flödesberäkningar och vattenståndssimuleringar och illustrerar vilka översvämningsrisker dessa innebär i framtiden.

Som ett exempel har vi valt att presentera resultaten för Falkenberg.

fig 1

Figurtext: Beräknat högsta földe (Bhf) för Ätran 2100. De olika punkterna är resultat från enskilda simuleringar med varierande ingångsdata. Färgerna representerar olika grupper av indata. Blå, grön och gul kommer från regionalklimatmodellen och skaleringen enligt DBS-metoden, röd kommer från statistisk nedskalning av GCM-resultat.

Figuren ovan visar ett värsta scenario, d v s Ätrans beräknade högsta flöde (Bhf) vid slutet av seklet. Man ser tydligt hur resultaten varierar beroende på ingångsdata. Det finns alltså en mer eller mindre stor spridning mellan resultaten inom varje grupp och mellan grupperna. Dessa skillnader beror på val av utsläppsscenario (jämför de blåa, gröna och gula grupperna), GCM-körningen (jämför punkterna inom varje grupp) och nedskalningsmetod (jämför den röda gruppen med den blåa).

De framräknade flödena blir ingångsdata till den efterföljande hydrauliska modelleringen som ger information om vattenståndet och därmed översvämningsrisken. I Falkenbergs fall är dock inte enbart Ätrans vattennivå av betydelse för översvämningsrisken, utan även havsvattenståndet. Beroende på havsnivån varierar resultatet kraftig, vid ett och samma flöde. I nästa figur illustrerar vi beräkningar för Ätran med medelvattenföringen (52 m3/s) och med olika havsvattenstånd i mynningen (4,5 cm-232 cm). Vid de högsta havsvattenstånden blir uppdämningen så pass stor att den sträcker sig förbi båda forsarna även vid medelvattenföringen. En viktig slutsats är att Ätrans vattennivåer är mycket känsliga för havsvattenståndet.

figur 2 reultat flöden osv
Figuren visar hur vattennivån i Ätran varierar för olika havsvattenstånd i mynningen. Samtliga beräkningar avser medelvattenföringen (52 m3/s) kombinerad med varierande havsvattenstånd i mynningen, från dagens medelvattenstånd upp till beräknat framtida högvatten med 100-års återkomsttid (HW100).

Bilden blir en helt annan om man istället för medelvattenföringen gör beräkningen för beräknat högsta flöde. Här har vi använt tre olika havsvattenstånd i kombination med flöden i intervallet 600-1600 m3/s. Även här har havsvattenståndet stor betydelse för vattennivåerna i Ätran ända upp till Tullbron. Uppströms Tullbron är det storleksordningen på flödet som styr hur hög vattennivån blir.

figur 3 resultat flöden osv
Figuren illustrerar beräknade vattennivåer för Ätran. Flödesintervallet för Bhf- flöden (600-1600 m3/s) är kört med tre olika havsvattenstånd; dagens medelvattenstånd (4,5 cm, grönt), dagens 100-års vattenstånd (152 cm, blått) och ett framtida 100 års vattenstånd (232 cm, rött).

Informationen från den hydrauliska simuleringen kan sedan användas i en översvämningskartering med hjälp av GIS. Figuren nedan illustrerar vad som händer när havet uppnått högvattennivå i framtidens klimat: stora delar av hamnområdet riskeras att översvämmas, oberoende av flödet i Ätran.

fig 4 (karta)