Riskanalys

Som en tredje länk i kedjan med modellering och analyser kommer hot och sårbarheter i de studerade kommunerna i form av drabbade människor, påverkade fastigheter och vägnät, viktiga samhällsfunktioner och så vidare.

De tre orterna representerar olika typer av översvämningsrisker i tre olika delar av Sverige:

Tabellen visar tre...

För de tre orterna har i riskanalysdelen anpassats till tidigare studier och därför gjorts på olika sätt. Här följer en kortfattad metodbeskrivning för varje område.

Falkenberg

De modelleringar av hydrologi och hydraulik som gjorts i WP2-4 användes för att göra en bedömning av översvämningsrisken längs Ätran i de centrala delarna av Falkenberg. Som underlag för denna bedömning skapades 123 kartor som visade beräknat vattendjup vid olika scenarier:

  • De av SMHI beräknade vattennivåerna interpolerades linjärt till aktuellt flöde för alla tvärsektioner.
  • Mellan tvärsektionerna skapades en lutande 3D-yta som ska avspegla beräknad vattennivå.
  • Beräknad vattenyta jämfördes med Lantmäteriets höjddataprodukt Grid2+ för att därigenom få fram vattendjup.

Med detta material har det sedan gått att jämföra hotet vid 100-årsflöde, 200-årsflöde och BHF i dagens klimat, med samma flöden för fyra olika klimatscenarier vid två olika framtida tidpunkter (2050 och 2100).

För att få en uppfattning om vilka typer av konsekvenser som kan inträffa och vilka värden som står på spel vid olika scenarier, studerades underlag från Falkenbergs kommun (byggnader, befolkningsdata, vägnät och ortofoton). Dessutom genomfördes ett kompletterande fältbesök. Analyser av risker gjordes i två delar: 1) En detaljerad del för Ätran, sträckan uppströms Tullbron 2) En översiktlig del som omfattar Ätran nedanför Tullbron samt de delar av havskusten som ligger inom den centrala staden.

På grund av ett relativt begränsat skadeutfall och hur skadeutfallet utvecklas med stigande flöde/nivå, användes exemplet Ätran i Falkenberg främst för idéutveckling kring beräkningar och visualisering av skadeutfall, som skulle kunna tillämpas på andra geografiska områden.

Haparanda

Haparanda genomgick 2013 en riskkartering som ett av de 18 utpekade områdena enligt Översvämningsdirektivet. Karteringen består av översvämningskartering och konsekvenskartering. I detta projekt har dessa karteringar använts för att bedöma behovet av åtgärder och strategier. Ett kompletterande möte hölls med företrädare för planavdelning och räddningstjänst, samt med en representant för Torneå kommun, där grundläggande frågor kring klimatförändringar, risker och åtgärder togs upp.

Tidigare studier och analyser, t ex av isproppsproblem, har dessutom använts för att fånga in översvämningssituationer som inte har inkluderats inom ramen för Översvämningsdirektivet.

Karlstad

Karlstad är liksom Haparanda en av de 18 utpekade områdena med betydande översvämningsrisk och genomgick således också en riskkartering 2013 på initiativ av MSB. Därutöver har Karlstad genomfört ett flertal analyser på eget initiativ, t ex av översvämningsrisker i områden som ska bebyggas. I detta projekt har därför studier kring Karlstads risker haft ett snävare fokus och inriktats dels på trafikanalys och dels på vattennära byggande.

Två studier kring utvecklingen av vattennära byggande gjordes. Den ena var inriktad mot utvecklingen av riskhänsyn i översikts- och detaljplanering med koppling till städers attraktivitet, och den andra mot det vattennära byggandet sett i ett hållbarhetsperspektiv.

Trafikanalysen var en konsekvensbeskrivning för vägtrafiksystemet vilket kan betecknas som en central s k indirekt effekt. Analysen gjordes i tre steg:

  1. En konsekvensanalys för vägtrafiken utifrån olika översvämningsscenarier i Klarälven och Vänern.
  2. En nätverksanalys för Karlstad med omnejd baserad på översvämmade vägsträckor (minst 2 dm vattennivå), som visar potentiella omledningsgator och -vägar.
  3. En ekonomisk analys av den samhällsekonomiska kostnaden för omledningen, baserad bland annat på data över trafikflöden på de översvämmade vägarna.

Studien baseras på ett antal översvämningskarteringar som är framtagna för olika återkomsttider. Karteringarna överlagrades med vägnätet och med hjälp av nätverksanalyser i GIS undersöktes påverkan på trafikflöden och fordonstransporter vid olika scenarier. Genom jämförelser med data för trafikflöden identifierades möjliga alternativa vägar för genomfartstrafik som skall passera Karlstad.

Vid omledning av tung trafik norr om Karlstad har enbart större vägar (>5 m bredd) beaktats som möjliga.  Eftersom trafik i väst-östlig riktning genom Värmland måste passera Klarälven på någon plats och antalet broar är begränsat kan betydande omvägar bli nödvändiga om en viss bro blivit oframkomlig på grund av höga flöden i älven.