Globala klimatscenarier

Vår kunskap om framtida klimatförändringar bygger uteslutande på resultat från globala klimatmodeller. Även om vi inom projektet inte har utfört egna globala klimatmodelleringar ges här en kortfattat beskrivning av denna första länk i modelleringskedjan.

Grunden är globala klimatmodeller

För att kunna uppskatta hur klimatet utvecklar sig i framtiden behöver man sofistikerade datormodeller som kan beräkna hur temperaturen, nederbörden, vinden och en mängd andra vädervariabler utvecklar sig framöver. En klimatmodell fungerar på många sätt som en väderprognosmodell. Dock finns en viktig skillnad. Medan väderprognoserna ger information för några dagar framåt, måste en klimatmodell ge tillförlitligt information för flera decennier fram i tiden. Klimatmodellerna är därför mycket komplexa eftersom modellerna måste ta hänsyn till väldigt många olika faktorer och processer som dessutom spänner över många skalor i tid och rum.

Atmosfären i en klimatmodell är uppdelad i ett rutnät som spänner över hela jordytan och flera lager upp i luften. Eftersom haven spelar en avgörande roll för klimatet fortsätter rutnätet även neråt i haven. Matematiska formler beskriver de meteorologiska processer i varje gridruta och beräknar utvecklingen för olika meteorologiska, hydrologiska och klimatologiska variabler som till exempel temperatur, nederbörd och vind framåt i tiden.

De processer som styr väder och i det långa loppet klimatet är världsomfattande och inte begränsade till enskilda områden. Därför är klimatmodeller globala. Med flera lager gridrutor i atmosfären och haven blir antalet beräkningspunkter i en global klimatmodell väldigt stort. Klimatmodelleringar kräver därför mycket datorkraft.

Rutätet i dagens klimatmodeller med sina 200-300 km stora gridrutor är relativt glest. Eftersom den rumsliga upplösningen är så grov kan modellen inte representera detaljer som avgör väder och klimat på regional och lokal skala. Resultaten från globala klimatmodeller måste därför bearbetas vidare med hjälp av nedskalning för att ta fram relevant information för till exempel en viss geografisk region eller stad.

Scenarier som bygger på antaganden

Syftet med klimatmodelleringen är ofta att studera hur klimatet kan tänkas förändras då exempelvis halten av växthusgaser, såsom koldioxid och metan ökar i atmosfären. Frågan som ett klimatmodell svarar på är alltså: om atmosfärens innehåll förändras på ett visst sätt, hur förändras då klimatet? Då ingen med säkerhet kan veta hur världsekonomin och befolkningstillväxten ser ut i framtiden måste man göra antaganden hur framtiden ser ut.

Dessa antaganden ligger till grund för ett antal välgrundade och rimliga utsläppsscenarier som FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram. I klimatpanelens senaste utvärderingsrapport AR5 2013-2014 används fyra nya scenarier, så kallade RCP:er, ”Representative Concentration Pathways”. RCP-scenarierna betecknas med siffror som anger den strålningsdrivning de ger upphov till år 2100. Strålningsdrivningen är skillnaden mellan mängden energi från solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som jorden strålar ut till rymden igen. I den lägsta RCP:en handlar det om 2,6 och i den högsta 8,5 watt per kvadratmeter.

Läs mer

På SMHI:s webbplats kan du hitta mycket information om klimatscenarier samt en vägledning för användandet av klimatscenarier.
http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat/vagledning-klimatscenarier